VARFÖR FÅR MAN AKNE?

VARFÖR FÅR MAN AKNE? 2017-09-10T12:56:26+00:00

MEN FÖRST, VAD ÄR AKNE?

akne

Nedan går vi igenom de huvudsakliga orsakerna till akne men först förklara vad akne är. Akne är en hudsjukdom förorsakad av en inflammation i talgkörteln vilken kan ge upphov till så kallade finnar och pormaskar. Under puberteten ökar kroppens produktion av könshormoner vilket i sin tur ökar produktionen av talg. Om talgkörteln producerar mer talg än vad körteln klarar av att transportera ut via porerna i överhuden ökar risken för akne, finnar och pormaskar. Akne är en relativt komplicerad hudsjukdom men det finns lösningar som ger permanenta förbättringar vilket du kan läsa mer om i Akneprogrammet. Akne kategoriseras som antigen icke-inflammatorisk eller inflammatorisk vilka båda skiljer sig från frisk hy.


ICKE-INFLAMMATORISK AKNE

Vid icke-inflammatorisk akne bildas en komedon (pormask) vilket är en talgkörtelmynning som har utvidgads och fyllts med hudfett (även kallat talg eller sebum), bakterier och avstötta hudceller. Det finns två varianter av icke-inflammatorisk akne:

1. ”Blemma” En komedon som är sluten innebär att hornlagret (den översta delen av överhuden) bildar ett tunt membran vilket gör att bakterier ”fångas” under huden som i sin tur leder till att en liten vit upphöjning som kallas blemma bildas. Det är oftast dessa som i inflammerat tillstånd bildar det som kallas finnar.

2. ”Pormask” En komedon som är öppen innebär att talg som innehåller melanin, vilket är hudens pigment, oxiderar vilket innebär att det reagerar med syrgas: O2. Detta innebär i sin tur att en svart liten propp av talg, bakterier och avstötta hudceller bildas, även kallad pormask. Det är inte smuts och kan således inte tvättas bort. Pormaskar bildar sällan inflammerade finnar.

Både en pormask och en blemma kan läka ut av sig själv genom att släppa ut sitt innehåll av talg, bakterier och avstött hud. Emellertid är läkningsprocessen för en pormask vanligtvis mycket utdragen.

 

INFLAMMATORISK AKNE

I talgkörtlarna finns en långsamt växande bakterie (Propionibacterium acnes) som, när den förökar sig, bildar kemikalier som bryter ned talgkörtelväggen samt i huden förekommande fetter till fria fettsyror. Det kan, i sin tur, leda till ett inflammationstillstånd där en blemma istället för att läka ut blir inflammerad. Orsaken till att blemmor blir inflammerade kan bland annat vara att man har pillat eller klämt på blemman. Det finns två former av inflammatorisk akne:

1. ”Papler” När talgkörtelväggen har brutits ner av de kemikalier som bakterienPropionibacterium acnes ger upphov skickar kroppens immunförsvar vita blodkroppar till området som då blir inflammerat. Blemmorna blir då röda och lite större, så kallade papler.

2. ”Pustler” Om de vita blodkropparna får utvecklas ytterligare når de efter några dagar hornlagret, det vill säga översta delen av överhuden, vilket leder till att en vitgul och varfylld pustel omgiven av inflammerad röd hud bildas. Detta kallas i vardagligt tal för finne.

Inflammatorisk akne kan växa och kollapsa eller explodera vilket leder till bildning av cystor (ungefär som en vätskefylld blåsa) neråt i huden sker. Vid cystbildning kan hudvävnaden skadas: när hudvävnaden läker saknas en del av vävnaden vilket leder till ett permanent ärr i huden. Det är anledning till att man ska vara mycket försiktig med att klämma eller pilla på finnar. Som tur är finns det mycket att göra för att bli av med eller slippa få akne. Läs mer i Akneprogrammet.

 

VARFÖR FÅR MAN AKNE?

Akne beror på ditt genetiska arv samt din livsstil. Det genetiska underlag du har ärvt av dina föräldrar är svårt att påverka. Däremot har du, eller kan ta, kontroll över din livsstil vilket i sin tur kan förbättra eller försämra akne beroende på hur du väljer att leva. Om du är genetiskt predisponerad för akne är din hy troligtvis särskilt känslig för livsstilsfaktorer. Då är det viktigt att följa en livsstil som minimerar all form av negativ påverkan på akne. För någon som inte är genetiskt predisponerad för akne kan livsstilsfaktorer sakna påverkan på hudens kvalitet, i all fall till en början. En osund livsstil kommer dock för eller senare att påverka huden negativt oavsett hur det genetiska underlaget ser ut.

Om dina förfäder har haft akne är du som sagt dessvärre i riskzonen för att själv drabbas av akne. Livsstil är emellertid viktigare än gener i detta fall. Vad du äter och dricker, din genomsnittliga stressnivå, din hormonella balans samt ett antal andra livsstilparametrar påverkar din akne mer än något annat. Faktorerna kan göra skillnad på huruvida du utvecklar eller inte utvecklar akne, finnar och pormaskar. Därmed finns det ett antal åtgärder som du kan vidta för att i stort sett läka din akne helt och hållet. Om du har varit hos en hudläkare, hudterapeut, dietist eller liknande som sagt att livsstil inte påverkar din akne har han eller hon fel. Din livsstil påverkar i stort sett alla mekanismer och system i din kropp, även akne. Det finns ett flertal studier som visar på kopplingen mellan kost, livsstil och akne. Utöver ditt genetiska arv finns det åtta faktorer som påverkar din akne, i mycket stor utsträckning.

varforakne

Om du kan optimera din hälsa gällande ovanstående åtta faktorer kan vi näst intill lova dig att din akne kommer att bli betydligt bättre. Akneprogrammet går igenom hur du ska gå tillväga för att bli av med din akne. Nedan kan du läsa mer om de huvudsakliga orsakerna till aknebesvär.

 

1 Brist på näringsämnen

Den första av de åtta aknepåverkande faktorerna är brist på näringsämnen. För att dina celler ska fungera och för att du ska överleva behöver din kropp näringsämnen, vilka är ämnen som din mat består av. Näringsämnen är substanser som används i en organisms metabolism (ämnesomsättning) för att producera energi, bidra till tillväxt och förnyelse av din hud bland annat. De sex näringsämnena är: Protein, Kolhydrater, Fett, Vitaminer, Mineraler och Vatten. Det finns ett flertal studier som visar att kost och akne har en klar och tydlig koppling. Emellertid är det inte bara konsumtion av skadlig skräpmat som kan leda till akne utan även brist på näringsämnen kan förvärra och leda till akne, finnar och pormaskar. Dina hudceller behöver nämligen en konstant tillförsel av näringsämnen för att förnya sig, fungera optimalt och för att producera hudfett av bra kvalitet. Nedan beskrivs endast kortfattat vad varje näringsämne är för att du ska få en nödvändig introduktion till näringslära. Det finns mycket bra litteratur inom ämnesområdet näringslära varför vi inte berör det djupare här.

 

Protein

Protein finns i alla vävnader (samling av celler som bygger upp kroppens alla organ) och deltar i varje process i kroppens celler. Näst efter vatten är normalt protein den mest förekommande substansen i kroppen. Aminosyror kallas de molekyler som proteiner består av. Även om det finns många olika aminosyror i naturen använder kroppens celler endast 20 stycken aminosyror. Av dessa är nio stycken aminosyror essentiella (livsnödvändiga aminosyror som kroppen inte själv kan tillverka och som måste tillföras med kosten) för vuxna. Högvärdigt protein finns företrädesvis i kött, fisk, ägg och fågel. Vilka de bästa proteinkällorna för dig med akne, finnar och pormaskar är samt vilka källor du bör undvika kan du läsa mer om i Akneprogrammet.

 

Kolhydrater

Kolhydrater är ämnen som innehåller grundämnena kol, väte och syre. Kolhydrater används ofta som den huvudsakliga energikällan i kroppen och delas oftast in i mono- och disackarider, oligosackarider och polysackarider. Inom gruppen monosackarider finns exempelvis kolhydraten glukos  och inom gruppen polysackarider finns kolhydraten fiber. Ett livsmedels kolhydratinnehåll är kopplat till ett fenomen, insulinresistens, som påverkar akne mycket negativt. Kolhydratkällor är grönsaker, frukt, sädesslag, socker bland andra. De bästa samt de sämsta kolhydratkällorna för dig med akne, finnar och pormaskar går vi igenom i Akneprogrammet.

 

Fett

Fett tillhör en grupp ämnen som kallas lipider och består av olika typer av fettsyror som är uppbyggda av grundämnena: väte, kol och syre. Fett i livsmedel delas vanligtvis in i: Triglycerider som utgör huvuddelen av fettet på kroppen och i vår mat, Fosfolipider som utgör stor del av våra cellmembran och där exempelvis ämnet lecitin ingår samt Steroler  som förekommer i animalier som kolesterol och i vegetabilier som växtsteroler. Vi kommer emellertid att dela in fett i fast och flytande fett för att underlätta diskussionen. Fettsyrorna delas in i: mättade, enkelomättade samt fleromättade fettsyror. Kombinationen av fettsyror i ett fett bestämmer dess beskaffenhet och struktur. Mättade fetter finns bland annat i kött, smör och andra mjölkprodukter, kokosnötolja och palmolja. Enkelomättade fettsyror finns bland annat i olivolja och rapsolja. Fleromättat fett finns bland annat i avokado, fet fisk, majsolja, och tistelolja. Om du har akne är det otroligt viktigt att du får i dig rätt sorts fettsyror; vilka de är samt vilka fettsyror du absolut måste undvika för att din aknebehandling går vi igenom i Akneprogrammet.

 

Vitaminer

Vitaminer är livsnödvändiga ämnen som behövs för ett stort antal processer i kroppen, exempelvis ämnesomsättningen, tillväxt och underhåll av olika vävnader och immunförsvaret för att nämna några. Vitaminerna delas oftast in i de fettlösliga vitaminerna (A-, D-, E- och K-vitamin) och de vattenlösliga vitaminerna (B-gruppens åtta vitaminer och C-vitamin). Vitaminer motverkar bristsjukdomar men vissa av dem fungerar även som antioxidanter vilka förhindrar bildning och skadeverkan av vissa skadliga syre- och kväveformer. De bästa vitamintillskotten för din hälsa i allmänhet och din akne i synnerhet är så kallade wholefood-vitaminer vilket du kan läsa mer om här. Akneakuten har efter omfattande efterforskning funnit några av marknadens bästa wholefood-vitamintillskott lämpade för aknebehandling. Läs mer om dem i Akneprogrammet.

Mineraler
Mineraler behövs bland annat för att reglera olika funktioner i kroppen, för uppbyggnad av kroppen och vid överföringar av signaler mellan celler och vävnader. Mineraler delas oftast in i sju makroelement (fosfor, kalcium, kalium, klorid, magnesium, natrium och svavel) samt ett antal spårelement (zink, järn, selen, koppar, jod, fluor, krom, kisel, nickel, mangan, molybden och kobolt). De bästa mineraltillskotten för dig med akne är så kallade wholefood-mineraler. Precis som för vitaminer har vi efter omfattande efterforskning funnit några av marknadens bästa wholefood-mineraltillskott lämpade för aknebehandling. Läs mer om dem i Akneprogrammet.

 

Vatten

Vatten är både ett näringsämne och ett livsmedel. Det är det rikligast förekommande näringsämnet i kroppen och brist på vatten ger snabbt negativa effekter. Vatten är direkt eller indirekt nödvändigt för att alla processer i kroppen ska kunna ske och brist på vatten leder till döden efter några dagar. För dig med akne, finnar och pormaskar är det mycket viktigt att du får i dig tillräckligt med rent vatten eftersom uttorkning förvärrar din akne. Läs mer om när du ska dricka ditt vatten under dagen för optimal aknebehandling i Akneprogrammet.

 


2 Mat med högt GI och GL samt insulinresistens

Den andra av de sju aknepåverkande faktorerna är insulinresistens och konsumtion av mat med hög GI och GL. När man konsumerar så kallade glykemiska kolhydrater, vilka är alla kolhydrater som inte är fiber, påverkas blodglukosen (även kallat blodsockret). Kroppen bryter ner de kolhydrater du äter till bland annat glukos. När glukosen når blodbanan kommer bukspottkörteln att frigöra ett hormon som kallas insulin för att på så sätt öka glukosupptaget till cellerna och samtidigt minska halten av glukos i blodet. Glukosen används som energi eller lagras som glykogen i levern eller i muskelcellerna för framtida användning. Bukspottkörteln får signal att blodglukosen har minskat och produktionen av insulin upphör.

 

GI och GL

Glykemiskt Index (GI) och Glykemisk belastning (GL, från engelskans Glycemic Load) är två mycket viktiga termer i en diskussion om akne men begreppen GI och GL är även viktiga i en allmän hälsodiskussion. GI mäter hur mycket ett livsmedel påverkar blodglukosen. Vid konsumtion av kolhydrater stiger nivån av glukos i blodet. Mat med högt GI ger en snabbare och högre blodglukoshöjning än mat med lågt GI vilken således ger en långsammare och lägre nivå av glukos i blodet. Akne och även många andra hälsoproblem är förknippade med konsumtion av mat med hög GI.

GI-tabeller kan antingen sätta rent glukos eller vitt bröd som referensvärde. De mest korrekta GI-tabellerna har rent glukos som referensvärde som då är satt till 100. Vitt bröd som referensvärde är inte tillräckligt tillförlitligt då det finns för många olika typer av vitt bröd. Undvik därför GI-tabeller som har vitt bröd som referensvärde.

Eftersom GI-skalan alltid mäter blodglukosstegringen vid intag av 50 gram kolhydrat av ett specifikt livsmedel, det vill säga testpersonen äter så mycket av livsmedlet att intag av 50 gram kolhydrat uppnås utan att hänsyn till en normalportions storlek för livsmedlet i fråga, missar den en mycket viktig aspekt av hälsodiskussion om blodglukos, nämligen kolhydratmängden i ett specifikt livsmedel. För att få ett rättvisande värde på hur glukos och insulin reagerar på ett visst livsmedel behöver man veta hur mycket kolhydrat det livsmedlet innehåller. Nedanstående exempel visar tydligt vikten av att känna till inte bara GI-värdet utan även kolhydratinnehållet för olika livsmedel.

Vattenmelon har ett GI-värde på 72 och en Snickers-bar har ett GI-värde på 51. Om du endast använder GI-värdet som indikator för att bestämma huruvida vattenmelon är nyttigare än Snickers, skulle du lätt förledas att tro att Snickers var det nyttigare alternativet eftersom dess GI-värde är lägre. Det är givetvis inte fallet: bortsett från det faktum att vattenmelon innehåller vitaminer och mineraler och att Snickers innehåller delvis härdad sojabönsolja, socker, laktos, artificiella färgämnen och majssirap, varav inget är bra för din hud, akne eller hälsa, behöver du även känna till kolhydratinnehållet för att få en rättvisande bild över vad som är nyttigas i bemärkelsen effekt på ditt blodglukosvärde. I vattenmelon är kolhydratinnehållet lågt medan det i en Snickers är högt. Vattenmelon innehåller bara 6 gram kolhydrat per 100 gram vattenmelon vilket innebär att du måste konsumera 830 gram vattenmelon för att erhålla 50 gram kolhydrat. En Snickers som väger 58,7 gram innehåller, däremot, 25 gram kolhydrat vilket innebär att 100 gram Snickers innehåller 42,6 gram kolhydrat. Det innebär att du får i dig över sju gånger så mycket kolhydrat när du konsumerar 100 gram Snickers jämfört med när du konsumerar 100 gram vattenmelon. Snickers har givetvis en betydligt starkare och mer negativ effekt på ditt blodsocker än vad vattenmelon har vilket inte framgår om du endast tittar på GI-värdet. För att beakta även kolhydratinnehållet har GL (Glycemic Load, alltså Glykemisk belastning) utvecklats.

GL utvecklades för att kunna undvika problemet som GI gav upphov till då det inte tog hänsyn till kolhydratinnehållet i en normalportion när ett livsmedels effekt på blodglukosen beräknades. GI för ett livsmedel är konstant oavsett hur mycket du äter av ett livsmedel eftersom det är ett relativ värde. GL, däremot, tar hänsyn till portionsstorlek eftersom blodglukosen ökar beroende på hur mycket kolhydrat du äter. Dessvärre är GI det verktyg som är mest spritt och GI-värden för ett livsmedel är betydligt lättare att finna är motsvarande GL-värde även om GL-värdet är mycket lätt att räkna ut själv med hjälp av GI-värdet. Du finner en tillförlitlig GI och GL tabeller här (klicka på GI Database). Det finns olika GI- och GL-indelningar men vi har valt att följa de mer strikta indelningarna:

  • Lågt GI <35 (Lågt GL <10)
  • Medium GI (36–49 (Medium GL 11–19)
  • Högt GI >50 (Högt GL >20)

Konsumtion av mat, godis, bullar, kakor eller annan kost med högt GI-värde kan efter ett antal timmar leda till ett tillstånd som kallas hypoglykemi vilket innebär att blodglukosen sjunker under fastenivåer. Detta beror på att mat med hög GI leder till en överproduktion av insulin vilket i sin tur leder till ett för snabbt fall av blodglukosen. Detta är anledningen till att du kan känna en enorm trötthet några timmar efter att du har ätit mat med högt GI.

Insulinresistens

Eftersom det är skadligt med för mycket glukos i blodet, vilket är ett resultat av konsumtion av snabba kolhydrater, kommer kroppen desperat att försöka bli av med blodglukosöverskottet genom att låta bukspottkörteln producera mer insulin än normalt. Insulinets funktion är att öppna upp kanaler i cellmembranen så att glukosen men även andra näringsämnen kan transporteras från blodet in till cellen. Det leder till reducerad blodglukos vilket är bra eftersom ett högt blodglukosvärde är skadligt för kroppen. Däremot kan upprepad och långvarig konsumtion av kolhydrater med högt GI kan leda till att normala nivåer av insulin inte är tillräckliga för att hjälpa kroppens celler att ta upp glukosen i blodet. Vid konsumtion av snabba kolhydrater kommer bukspottkörteln att producera större mängder insulin än normalt. Cellerna riskerar att gradvis bli resistenta mot insulinet, ett fenomen som kallas insulinresistens. Det leder till att cellerna inte kan ta upp glukosen i blodet, vilket i sin tur leder till ett högre blodglukosvärde än normalt. Som ett resultat av det svarar bukspottkörteln med att producera ännu mer insulin och en ond cirkel uppstår bestående av både högt blodglukos och insulin samtidigt.

Insulinresistens kan bland annat leda till hjärt- och kärlproblem, övervikt, högt blodtryck, abnorm trötthet och depression. Insulinresistens kan i värsta fall leda till diabetes typ 2 vilket sker på grund av att bukspottkörteln inte orkar med att producera hur mycket insulin som helst i längden; den tröttas ut och då har man ett konstant för högt blodglukos vilket är ett kännetecken för diabetes typ 2. Insulinresistens förvärrar akne avsevärt genom celldelning samt förhöjd testosteron-produktion.

 

Celldelning

En kost bestående av mat med högt GI kommer, som nämnts ovan, med stor sannolikhet att leda till insulinresistens i förlängningen. Det leder till höga halter av insulin i blodbanan (hyper-insulinemia). Det kan i sin tur resultera i för höga nivåer av en tillväxtfaktor som kallas IGF-1 (Insulin-like Growth Factor-1) och för låga nivåer av ett kemiskt ämne som kallas IGFBP-3 (Insulin-like Growth Factor-Binding Protein-3).

För låga nivåer av IGFBP-3 kan innebära minskad känslighet för en syra som kallas retinoinsyra vilket kan resultera i en för snabb hudtillväxt av hårsäcken vilket påverkar akne negativt. IGFBP-3 är ett protein som i 95 procent av fallen binds till IGF-1. Det stabiliserar IGF-1 så att det är mer eller mindre konstant i blodet vilket är bra för akne eftersom för höga nivåer av IGF-1 inte är bra för akne. IGF-1 är ett aminosyra-baserat hormon med liknande struktur som insulin men som utsöndras av levern på signal av tillväxthormoner. Precis som insulin stimulerar IGF-1 celldelningen. För höga nivåer av IGF-1 ökar risken för oreglerad vävnadstillväxt vilket förutom att det ökar risken för bröst-, tjocktarms- och prostatacancer även bidrar till en alltför snabb hudtillväxt runt hårsäcken vilket ökar fettproduktionen i hårsäcken. Det leder ofta till en infekterad hårsäck med akne som resultat.

Konsumtion av mat med högt GI, eller snarare högt GL, kommer garanterat att förvärra din akne om du har minsta anlag för akne. Mat med högre GI och GL har en plats i kosten uteslutande direkt efter träning och då är det endast vissa specifika livsmedel som du ska konsumera vilket du kan läsa mer om i vårt Akneprogram.

 


3 Hormonobalanser

Hormonobalanser förekommer alltid vid aknebesvär och de bästa sätten att komma till rätta med dem är via rätt sorts protein, fett och kolhydrater. Vilka dessa är och vilka du ska undvika för att optimera din aknebehandling går vi igenom i Akneprogrammet.

 

Testosteron

Testosteron är en av de manliga androgenerna (könshormonerna) som ökar i produktion vid puberteten. Även om män har betydligt mer Testosteron än kvinnor förekommer det hos båda könen; testosteron förekommer i testiklarna hos män och i äggstockarna hos kvinnor. Personer med akne är speciellt känsliga för även normala nivåer av testosteron i blodet. Testosteron orsakar en ökad fettavsöndring och eftersom akne påverkas negativt av överproduktion av hudfett (talg) kommer akneproblemen att förvärras vid ökad testosteronproduktion. Förhöjda insulinvärden, vilket kommer av långvarig konsumtion av mat med hög GI kan även orsaka en onormal förhöjning av testosteronproduktionen vilket förvärrar akne, finnar och pormaskar. Dessutom använder Testosteron samma grundläggande näringsämnen som talgkörteln behöver för att producera hudfett. Om testosteronproduktionen är förhöjd och det dessutom finns brister på näringsämnen i kroppen kommer Testosteronet att ”stjäla” näringsämnena vilket kan leda till att kvaliteten på hudfettet blir sämre. Hudfettet blir mer tjockt och trögflytande vilket leder till att det får svårt att flöda ut genom talgkörteln över skinnet. Den skyddande hinna som hudfettet normalt bildar uppstår inte eller minskar i omfång. Det kan resultera i att huden bli, torr, flagig och inflammerad vilket förvärrar existerande akne, finnar och pormaskar. Nere i huden kan även ”nya” finnar och pormaskar bildas på grund av den sämre hudfettskvaliteten.

 

PGE-1, PGE-2 och PGE-3

Det finns tre hormonliknande ämnen som kallas Prostaglandin-1 (PGE-1), Prostaglandin-2 (PGE-2) och Prostaglandin-3 (PGE-3) vilka har en viktig roll för akne, finnar och pormaskar. De produceras av fettsyror i ett flertal av kroppens organ och inte bara i prostatan som man trodde för. Prostaglandinerna återfinns i nästan hela kroppen. PGE-1 och PGE-3 ansvarar bland annat för antiinflammatoriska processer i cellen medan PGE-2 däremot är ett inflammatoriskt ämne. För akne, finnar och pormaskar är det mycket ofördelaktigt med reduktion av PGE-1 och PGE-3 samtidigt som en ökning av PGE-2 sker. Det kan förvärra aknetillståndet avsevärt och ska undvikas helt och hållet. Reduktion av PGE-1 och PGE-3 samt ökning av PGE-2 kan till stor del bero på konsumtion av vissa för akne negativa vegetabiliska oljor. I Akneprogrammet går vi igenom exakt vilka oljor du ska undvika för att inte få obalans mellan de olika PGE . Prostaglandinbalansen påverkas också negativt av exempelvis för lite omega-3 fettsyra och för mycket omega-6 fettsyra. Stress och rökning skapar fria radikaler som påverkar den hälsosamma prostaglandin-produktionen negativt. Allt detta leder till mer akne, finnar och pormaskar. Den kost vi rekommenderar i vårt Akneprogram ökar PGE-1 och PGE-3 samtidigt som den minskar PGE-2.

 

4 Mag- och tarmobalanser

Många med akne har även besvär med magen och tarmarna och anledningen till det är magens och tarmarnas tillstånd hör ihop med hudens tillstånd. Man kan givetvis ha en mage som fungerar väl och trots det ha besvär med akne.

 

För lite saltsyra och för lite goda tarmbakterier

Välfungerande mag- och tarmfunktioner är otroligt viktigt för hälsan i allmänhet och för dig med akne i synnerhet. Om magen och tarmarna är i obalans är det mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att bli av med akne. Dessvärre är det mycket vanligt med mag- och tarmproblem bland dagens befolkning.

Om du har för lite magsyra kommer du inte att smälta maten du äter ordentligt vilket kan leda till besvär med gaser, minskat näringsupptag av bland annat mineralet zink och vitaminet B12 vilka båda är viktiga för att förbättra akne, finnar och pormaskar. Dessutom påverkas levern negativt av en magsyrafunktion som är nedsatt. Det innebär att leverns avgiftande funktioner försämras vilket också förvärrar akne, finnar och pormaskar.

I tarmarna pågår en ständig kamp mellan det som kallas goda och dåliga tarmbakterier och en hälsosam person har cirka 85% goda tarmbakterier och cirka 15% potentiellt dåliga tarmbakterier, som när de övergår till att bli skadlig även kallas förruttnelsebakterier. Om du har ätit mycket antibiotika, dricker vatten med mycket klor i, äter mycket skräpmat och socker kan denna kvot vara förskjuten så att förruttnelsebakterierna i tarmarna står för en alltför stor andel. Om förruttnelsebakterierna ökar i produktion kan tarmarna få svårigheter att behandla den mat du konsumerar. Det samt för låg saltsyranivå i magen kan leda till att du känner dig svullen om magen direkt efter en måltid eller i värsta fall konstant svullen, du blir gasig i magen, blir för hård eller för lös i magen. Det är restprodukterna från förruttnelsebakterierna i kombination med dåligt smält mat som skapar tarmproblemen genom att jäsningsprocesser uppstår och gifter bildas i tarmarna. Gifterna påverkar kroppen mycket negativt och eftersom huden är kroppens största organ kommer den att vilja göra sig av med gifterna genom huden då leverns avgiftande arbete försvåras vid tarmproblem. Precis som vid för låga magsyranivåer försämras dessutom näringsupptaget om du har tarmproblem och förutom det livnär sig förruttnelsebakterierna på de näringsämnen som din kropp skulle ha behövt. Det resulterar i att din hy får mindre välbehövliga näringsämnen och att din akne försämras.

Din akne, finnar och pormaskar kan förvärras allvarligt om du har problem med tarmarna. De kostförslag vi beskriver i vårt Akneprogram i kombination med de speciella mag- och tarmbakterietillskottet (probiotika) vi rekommenderar fungerar mycket bra för att minska dåliga tarmbakterier, erhålla en bra mag- och tarmfunktion, förbättra ditt allmäntillstånd samt givetvis förbättra din akne, finnar och pormaskar.

 

Candida

Socker ger näring åt en naturlig förekommande jästsvamp vid namn Candida Albicans (framöver kallad Candida) som ingår i normalfloran på huden, i munnen, i mag- och tarmkanalen och i vaginan. Om Candida erhåller för mycket näring i form av socker eller andra snabba kolhydrater och skräpmat, om immunförsvaret är nedsatt, om du har diabetes, om du har ätit medicin för att minska magsyran, stressar mycket eller om den normala tarmfloran är satt ur spel kan Candida däremot växa hastigt och orsaka ett sjukdomstillstånd kallat Candidiasis. Jästsvampen växer då kraftigt och påverkar tarmarna negativt vilket ger mängd diffusa problem, dessutom kan den växa till sig på fuktiga delar av huden som hudveck och orsaka kliande utslag. I värsta fall sprider sig jästsvampen från mag- och tarmkanalen genom blodet till övriga delar av kroppen, så kallad systemisk candida, och kan då tränga in i alla organ i kroppen. Vid Candidiasis påverkas huden mycket negativt och din akne kan förvärras avsevärt. Candidiasis kan även ge upphov till hormonella obalanser vilket även påverkar akne, finnar och pormaskar mycket negativt. Dessutom kan Candidiasis i förlängningen skapa så pass svåra störningar på mag- och tarmkanalen att dina akneproblem kvarstår oavsett om du äter nyttig mat, vitamin- och mineraltillskott. Det ger en stor förbättrande effekt på Candidiasis om du hjälper kroppen på traven med tillskott av mag- och tarmbakterier, intar vissa specifika kosttillskott samt kokosfett. Kokosfett innehåller bland annat den medellånga fettsyran kaprylsyra som antas lösa upp cellmembranen i jästsvampen så förökning av svampen hindras. Om du som kvinna har upprepade urinvägsinfektioner eller svamp i underlivet lider du med stor sannolikhet av Candidiasis. Den kost vi rekommenderar i vårt Akneprogram är helt anti-akne men även anti-Candida. Utöver kostomläggning är de extra starka mag- och tarmbakterierna i kombination med ett specifikt Candidakosttillskott samt extra virgin kokosfett vi rekommenderar förmodligen den bästa anti-Candidakur du kan genomföra. Marknadens bästa mag- och tarmbakterietillskott, Candidakosttillskott samt kokosfettillskott skriver vi mer om i Akneprogrammet.

 

Glutenintolerans

Gluten är en sammansättning av olika proteiner som framförallt förekommer i vete, råg, korn och havre. Glutenintolerans, även kallat celiaki, är en komplicerad så kallad autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper kroppens egen vävnad. Vid glutenintolerans utvecklar kroppen antikroppar mot glykoproteinet (protein med en kolhydrat bunden till sig) i gluten. Olika sädesslag har olika glykoproteiner: Gliadin, en av glykoproteinerna, förekommer i alla sädesslag i större eller mindre omfattning. Förutom Gliadin finns glykoproteinet Secalin i råg, Hordein i korn, Avedin i havre och Zein i majs. Den autoimmuna respons glykoproteinerna ger upphov till skadar tunntarmens slemhinna och tillbakabildar tarmludd vilket kan leda till kraftiga mag- och tarmbesvär som bland annat diarré, gasbildning, försämrat näringsupptag. Glutenintolerans är en av de dolda orsakerna till ett flertal hälsoproblem däribland akne. Dessvärre förekommer gluten i en mängd olika produkter, framförallt i raffinerad mat.

Personer som lider av akne och som har glutenintolerans kan leva sunt och dessutom ha provat flertalet av de aknebehandlingsmetoder som står till förfogande utan att deras akne förbättras nämnvärt. Tyvärr är det svårt att upptäcka glutenintolerans och dessutom är det inte den orsak man först tänker på vid aknebesvär. Om du lider av svår glutenintolerans finns det risk att du inte märker någon förbättring av din akne trots att du följer alla råd (förutom avhållsamhet från vete, korn, råg och havre) i vår behandlingsmetod.

Vid glutenintolerans kan gluten orsaka akne genom att de skador som uppstår på tunntarmens slemhinna förhindrar att, för huden viktiga näringsämnen tas upp samt genom att tarmens genomsläpplighet (läckande tarm) ökar vilket i sin tur leder till en ökning av toxiner till blodbanan via tarmslemhinnan. Dessutom kan personer som lider av glutenintolerans inte bryta ner gluten vilket leder till att de absorberar icke-nedbrutna proteinmolekyler. Immunförsvaret ser de icke-nedbrutna glutenmolekylerna som skadliga ämnen vilket leder till att de vita blodkropparna frigör histamin vilket i sin tur ökar inflammationen. Inflammationen ökar insulinresistensen i de närbelägna cellerna vilket skapar problem med blodglukosen vilket är kopplat till akneproblem.  Liten exponering kan de flesta klara av men de flesta individer är starkt exponerade till gluten vilket ökar kroppens inflammationer vilka med tiden riskerar att vli kroniska. Med tiden blir fler och fler av kroppens celler insulinresistenta. Dessvärre kan en individ som inte har påvisad celiaki ändå var känslig mot gluten. För att reducera den akneförvärrande inflammation som gluten kan ge upphov till bör du, om du misstänker att du lider av glutenintolerans, förutom att givetvis undvika gluten:

  • Stärka kroppens immunförsvar med wholefood vitamin- och mineralpreparat
  • Strikt följa kostråden i Akneprogrammet
  • Inta mag- och tarmbakterier för att återställa mikrofloran i tarmarna vilken ofta är störd hos en individ med glutenintolerans.
  • Inta tillskott av omega-3 vilket reducerar inflammationer i kroppen

Observera att gluten endast är ett av flera proteiner i vete som är problematiska.

 

5 Gifter

Du ska givetvis minimera giftinförseln till kroppen om du vill bli av med din akne. Rökning, alkohol, giftiga kemikalier i hudvårdsprodukter och smink, avgaser, diesel-ångor, andra skadliga partiklar i luften, klor, lösningsmedel, Bisphenol-A (BPA) är några av de gifter du ska undvika om du har akne. Genom huden rensar kroppen ut gifter men när de primära fyra organen för utrensning av gifter (levern, njurar, tarmar och lungor) inte orkar hantera kroppens gifter på grund av överbelastning rensas mer gifter ut genom huden än vad den klarar av. Det försämrar din akne avsevärt.

 

Lever

Levern ansvarar för att avgifta det blod som kommer från tjocktarmen, lungorna och lymfatiska systemet. När blodet väl är avgiftat transporteras det till alla celler med syre och näringsämnen. Genom lymfatiska systemet skickas cellernas restprodukter, använda hormoner samt överskottshormoner for avgiftning. Om du får i dig gifter genom luften du andas, det du äter och dricker samt det du smörjer in din hud med kommer levern att överbelastas och därmed försvåras leverns arbete. Detta kan leda till att gifter börjar ”förvaras” i leverns celler, andra organs celler, i lederna och i hudceller vilket kan leda till att akne, finnar och pormaskar förvärras. Dessutom kan hormoner som exempelvis testosteron som normalt neutraliseras av en frisk lever istället återföras till blodet och hudcellerna om man lider av en försvagad leverfunktion. Det orsakar, som nämnts ovan, en okontrollerad ökning av hudfett i hårsäcken vilket kan leda till akne, finnar och pormaskar. Din lever behöver alltså vara fri från gifter för att du ska få en ren hud. Hur du avgiftar din lever kan du läsa om under i Akneprogrammet.

 

Njurar

Dina njurar hjälper till att filtrera blodet vilket bland annat bidrar till att bevara en god vätske- och elektrolytbalans i kroppen. Elektrolyter är substanser som normalt består av joner lösta i en vätska som säkerställer en god pH-nivå i blodet samt att vätskenivån i cellerna är optimal. God hälsa och bra hy förutsätter att kroppen har en god vätske- och elektrolytbalans. Om njurarna belastas med mycket gifter kommer de att ackumulera dessa och i längden kan det leda till uremi vilket innebära att njurarna sätts ur funktion. En god njurhälsa är viktigt för din hälsa i allmänhet och även för din aknehälsa. Du minskar belastningen på dina njurar genom att äta bra kost och leva en hälsosam livsstil. Följ de matlagningsrecept du finner i Akneprogrammet så kommer dina njurar att få den näring de behöver samtidigt som belastningen på dem minimeras.

 

Tjocktarm

Mag- och tarmobalanser påverkar, som du läste om ovan, din akne mycket negativt. Din tjocktarms primära funktion är att samla upp och göra sig av med restprodukter. Den absorberar också vatten och vissa näringsämnen till blodet. Om för liten vattenabsorption sker drabbas du av diarré vilket kan leda till uttorkning samt minskat näringsupptag. Om däremot för mycket vatten absorberas transporteras restprodukter för långsamt genom tarmarna vilket kan leda till förstoppning. Båda tillstånden är synnerligen dåliga för hälsan i allmänhet men för akne i synnerhet. Den kost vi rekommenderar i Akneprogrammet fungerar som tarmrenande i och med dess höga fiberinnehåll (från rätt sorts fiber!). Undvik fiber från spannmål eftersom alla spannmål (sädesslag) eftersom de innhåller mest icke-lösliga fiber samt även innehåller så kallade antinäringsämnen som fytinsyra och lektiner. Fytinsyra är ett ämne som förhindrar upptag av mineraler genom att det binder dessa till sig. Lektiner är ämnen som ökar tarmens genomsläpplighet och sägs kunna orsaka skadliga reaktioner på kroppens organ. Varken fytinsyra eller lektiner är bra för hälsan och för dig med akne bör dessa båda ämnen uteslutas ur kosten. För en god tarmhälsa behöver du en bra sammansatt kost med fiber vissa specifika livsmedel samt tillräcklig fettkonsumtion från rätt sorts fetter Det kostprogram du finner i Akneprogrammet optimerar din tarmhälsa och minimerar intaget av fytinsyra och lektiner.

 

Lungor

Lungorna tar upp syre som via blodet transporteras till hjärtat ifrån vilket  det sedan transporteras till alla celler i kroppen. Blodet tar upp koldioxid från cellerna som sedan frigörs via lungorna genom utandningsluften tillsammans med andra restprodukter. Syre behövs i alla kroppens funktioner och om du har mycket gifter i kroppen kommer det att kräva mycket syre vilket annars hade gått till dina hudceller bland annat. Om din lever, dina njurar och dina tarmar fungerar dåligt kommer kroppen att försöka göra sig av med gifterna via lungorna vilka också överbelastas. Det leder till att gifter stannar kvar i kroppen längre vilket i sin tur leder till att du blir mer infektionskänslig och att din akne, finnar och pormaskar förvärras. Det är viktigt att se till att andas luft av bra kvalitet om du har akne, finnar eller pormaskar. Tillbringa så mycket tid i naturen eller ute på havet som möjligt. Minimera alla former av skadliga luftburna partiklar som exempelvis rökning för att förbättra din akne.

 

6 Negativ stress

Negativ stress (enbart kallat stress fortsättningsvis) kan påverka din hälsa allvarligt, speciellt om den pågår under lång tid. Stress förvärrar även din akne och är mycket negativ vid alla former av hudproblem. Vad är då stress? Stress är kroppens reaktion på en situation som upplevs som hotfull. Stress fyller emellertid en viktig funktion hos människan: den sätter oss i beredskap för en fysisk ansträngning. Om vi sätts inför ett hot vill vi fly eller kämpa. Båda utvägarna kräver en fysisk ansträngning vilket förbrukar de stresshormoner som stressfaktorn initialt har gett upphov till. Kroppen återgår då successivt till normalnivå igen gällande stresshormoner och de klassiska symptomen på stress avtar. Dessvärre är många av de stressfulla situationer vi ställs inför idag inte förknippade med en fysisk neutralisering (kamp eller flykt) av stresshormoner. Idag är stress snarare förknippad med oförlöst sorg, olösta problem, mentala trauman, ofullständiga kommunikationer eller aktiviteter, skuld och skam, känslan av att inte räcka till eller inte hinna med bland annat. Detta gör det svårare att reducera stressnivåer genom fysisk utmattning under vilken stresshormoner normalt förbrukas relativt snabbt.

Vid stress går signaler från hjärnan via ryggmärgen och nervsystemet till organen. Där frigörs, ur nervändorna, stresshormoner som i sin tur påverkar organen på olika sätt. Detta system kallas det sympatiska nervsystemet. Vid stress frigör levern exempelvis glykogen och fett för att tillföra kroppen extra energi. Precis ovanför njurarna sitter två organ som kallas binjurarna som producerar stresshormoner via det sympatiska nervsystemet. Dessa stresshormoner (Adrenalin och Noradrenalin) frisätts i blodet och pumpas runt i hela kroppen och förstärker de olika stressreaktionerna. Adrenalin och Noradrenalin påverkar tillsammans med testosteron även produktionen av hudfett som blir för hög och därmed leder till ökad risk för akne, finnar och pormaskar. Dessutom försämrar stresshormoner sårläkning vilket försämrar läkningen av akne. Produktion av testosteron ökar vid stress både hos män och kvinnor även om kvinnor endast har 10% av den testosteronproduktion som män har. Vid stress kan testosteronproduktionen nästan fördubblas hos både män och kvinnor vilket alltså förvärrar akne, finnar och pormaskar avsevärt. Vidare leder stress till att produktionen av kortisol, vilket är ett steroidhormon som utsöndras av binjurarna precis som Adrenalin och Noradrenalin, ökar. Vid långvarig stress och därmed överproduktion av kortisol försämras immunförsvaret och halterna av glukos i blodet ökar genom att kortisol stimulerar glukosbildning i levern. Det påverkar din akne, finnar och pormaskar negativt. Dessutom leder överproduktionen av kortisol till att talgkörteln överproducerar hudfett vilket ökar risken för akne, finnar och pormaskar (Vid kortvarig förhöjd halt stärker kortisol däremot immunförsvaret). Vid stress frigör Hypotalamus i hjärnan ett ämne som kallas Corticotropin Releasing Hormone (CRH). CRH produceras även av talgkörtlarna i huden och vid stress föreligger en risk för överproduktion av CRH vilket i sin tur leder överproduktion av hudfett vilket ökar risken för akne, finnar och pormaskar. Det är oerhört viktigt att reducera din stressnivå eftersom den påverkar ditt hormonsystem mycket negativt vilket i sin tur kan försämra din akne avsevärt.

Dessutom finns det forskning som tyder på att stress kan öka inflammationer i kroppen vilket ökar risken för akne och finnar men även mer allvarliga sjukdomar. Det finns en grupp steroidhormoner som heter glukokortikoider vilka frigörs under stress. Den mest kända av dessa hormoner är alltså kortisol som nämnts ovan. När stressnivån är hög kräver kroppen mer Pantotensyra (Vitamin B5) eftersom vitaminet ingår i syntetiseringen av Coenzym-A som i sin tur behövs vid syntetiseringen av hormoner, i det här fallet kortisol. Emellertid behövs Pantotensyra även för fettmetabolismen i huden vilken kan bli lidande eftersom kroppen prioriterar hormonsyntetisering framför fettmetabolismen. Det kan leda till mer akne, finnar och pormaskar, om det inte finns en ökad tillförsel av Pantotensyra det vill säga. Vi är inte experter på avstressning men det finns några enkla åtgärder som minskar stressen i ditt liv. Du kan läsa mer om dem i vårt Akneprogram.

 

7 Sömnbrist

En god natts sömn innehåller ungefär fyra till fem sömncykler. En sömncykel kan i sin tur delas in i fem stadier: 1, 2, 3, 4 samt REM (Rapid Eye Movement) sömn. I en sömncykel som varar i cirka 90-110 minuter ingår alla fem stadier men de är olika långa beroende på när under natten sömncykeln inträffar. Stadium 3 och 4 kallas djupsömn och de första sömncyklerna på natten har en högre andel djupsömn och mindre andel lättare sömn samt REM-sömn. Senare på natten ökar andelen REM-sömn medan andelen djupsömn minskar. Stadium 3 och 4, det vill säga djupsömnen, kallas även ”skönhetssömn”. Den vetenskapliga förklaringen till att du blir ”vackrare” och minskar din akne om du får en god djupsömn är att kroppen utsöndrar ett antal välgörande och uppbyggande hormoner under djupsömnen vilka hjälper kroppen att reparerar och återuppbygga vävnader, bland annat huden. Dessutom ökar proteinsyntesen (protein bildas) och proteinnedbrytningen minskar. Proteiner behövs bland annat för att hudcellerna ska kunna reparera sig. Det har även visat sig att hudceller återhämtar sig snabbare på natten än på dagen. Djupsömnen hjälper även till att balansera stresshormonet kortisol vilket i överproduktion förvärrar din akne. Kroniska sömnproblem leder till problem med immunförsvaret och till att kroppens förmåga att läka celler försämras vilket är mycket negativt för dig med akne, finnar och pormaskar. Till följd av att du har större andel skönhetssömn under de första sömncyklerna (innan klockan 00:00) bör du se till att ligga i säng med släkt lampa senast kl. 22:00 och gå upp vid 06:00 oavsett om det är vardag eller helg för att på så sätt erhålla en optimal hudhälsa via din sömn.

 

8 Brist på solljus och fysisk aktivitet

Solljus

Solljuset är extremt välgörande för hälsan i allmänhet men för akne i synnerhet. (Observera att du aldrig någonsin ska bränna dig!) Solljuset bidrar till att, det för akne mycket viktiga, D-vitaminet bildas. Dessutom påverkas dygnsrytmen positivt om man exponeras för solljus framförallt på morgonen. Det innebär att man somnar lättare på kvällen vilket i sin tur innebär att immunförsvaret optimeras. Dygnsrytmen styrs av suprachiasmatiska kärnan i hypotalamus. Ljuskänsliga fotoreceptorer i näthinnan skickar nervsignaler till suprachiasmatiska kärnan om ljusförhållanden vilket styr den biologiska klockan. Det bidrar till att melatoninproduktionen minskar vilket gör dig pigg. Ljus är alltså den viktigaste faktor som synkroniserar kroppens biologiska rytm till jordens naturliga 24-timmars ljus- och mörkerfaser och morgonljuset återställer din dygnsrytm. Synkronisering med dagsljuset påverkar klockgener vilket i sin tur påverkar så kallade klockproteiner som styr flera olika biokemiska processer i kroppen. Att dessa processer sker i rätt ordning och takt är en av hälsans absolut viktigaste hörnstenar.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet bidrar till ökad blodcirkulation vilket bidrar till förbättrad hudkvalitet. Ökad blodcirkulation bidrar till att näringsämnen och syre transporteras till hudcellerna men även till att avfallsprodukter transporteras bort. Dessutom bidrar fysisk aktivitet till att minska stressymptom vilket i sin tur påverkar hudens hälsa positivt, både gällande akne och eksem. Talgkörtlarna påverkas av stresshormoner.

 

Studier

Det finns fortfarande läkare, dermatologer och hudterapeuter som tror att kost och livsstil inte påverkar akne, finnar eller pormaskar. Varför är det så många hudläkare som fortfarande tror att kost och livsstil inte påverkar akne? Finns det en lång och beprövad vetenskap som säger att akne och kost och livsstil inte är länkade? Nej, det finns inte. Den felaktiga uppfattningen att acne, kost och livsstil inte är kopplade bygger huvudsakligen på två studier publicerade år samt år 1971. Båda har hänvisats till i diskussionen om akne men de har tyvärr visat sig vara helt felaktiga.

Två studier som förstörde allt

Den första studien genomfördes av Dr James Fulton. Den publicerades i Journal of American Medical Association år 1969. Dr Fulton lät 14 pojkar och 16 flickor samt 35 unga manliga interner konsumera antingen en chokladkaka med kakao, socker och fett (112 gram) eller en kaka utan choklad (112 gram), men med ungefär lika mycket socker och fett som i chokladkakan. Antalet kalorier var ungefär densamma i båda kakor (från 557 samt 597 kalorier per styck). Under fyra veckor, lade försökspersonerna till en av de två kakorna till sin diet. Inget annat ändrades i kosten under försöket än bara tillägg av just någon av dessa två kakor (med eller utan choklad, men med ungefär lika mycket socker och fett i båda). Dr Fulton räknade antalet finnar på ena sidan av ansiktet på studieobjekten i början av experimentet och därefter i slutet av de fyra veckorna som experimentet pågick. De flesta patienter i båda grupperna var opåverkade gällande antalet finnar, men alla hade en högre produktion av talg. Utifrån sina resultat Dr Fulton drog slutsatsen att ”Förtäring av stora mängder choklad inte väsentligt påverkade loppet av acne vulgaris eller utgången eller sammansättning av talg .. ” Detta tolkades sedan som att ”kost påverkar inte akne”. Varje forskare eller statistiker kan se att detta man inte kan uttala sig om kost och akne efter ett dylikt experiment. Slutsatsen Dr Fulton dra är inte korrekt. Dessutom var det inte kakaopulvret utan socker och det dåliga fettet som skapade problem med talg. Vad vi kan faktiskt dra slutsatsen från denna studie är detta och endast detta: ren kakao (dvs kakaobönor mald eller hela, men fria från socker,kakaosmör mjölk, fett och emulgeringsmedel) kommer troligen inte att påverka akne.

Den andra studien hävdar att det inte finns någon koppling mellan akne, var kost och livsstil publicerades år 1971 av Dr PC Anderson. Han lät 27 av sina läkarstuderande med akne välja en av fyra livsmedel (choklad, mjölk, jordnötter eller Coca-Cola). De skulle välja det livsmedel som de trodde skulle påverka deras akne mest. Eleverna fick sedan sitt val av livsmedel som tillägg till sin diet i sju dagar. Dr. Anderson räknade finnar på eleverna innan sjudagarsperiod samt varje dag under experimentet. Eftersom endast 1 /3 av eleverna utvecklat nya finnar under experimentet, drog Dr Andersen slutsatsen att kosten inte påverkar acne. Studien sedan har mycket blivit kritiserad eftersom Dr. Anderson inte kontrollerade några andra parametrar, det fanns ingen kontrollgrupp, antalet deltagare var litet samt att studietiden var mycket kort.

Tyvärr har två ovan nämnda studierna blivit citerad i internationell dermatologilitteratur (gren av medicinen som behandlar läran om huden och dess sjukdomar). Därför finns det en risk att din hudläkare hänvisar till ovan nämnda studierna utan att veta om hur bristfälliga de är. Även personer som inte är läkare men som hävdar att acne, kost och livsstil inte är relaterad kanske inte vet att de baserar sina åsikter på två dåliga studier från år 1969 och år1971, som dessutom båda har visat sig vara fel. Dessutom genomfördes studierna i en tid då kunskap om biokemi, molekylärbiologi och människans fysiologi inte var lika utvecklad. Om du söker i Medline (den största medicinska databasen i världen) på akne och kost, finns det ingen studie, vad vi känner till, som säger att akne, kost och livsstil inte är sammankopplade. Till exempel finns det en studie från år 2009 som publicerades år 2010 i tidskriften Skin Therapy Letter March mars, 15 (3) :1-2, där fem forskare systematiskt undersökte 21 empiriska studier och sex kliniska studier där de övergripande resultaten visar tydligt att komjölk, samt hög-glykemisk kost förvärrar akne. Det finns flera andra studier som visar att akne och kost är relaterade. För fler referenser se nedan:

White GM. Recent findings in the epidemiologic evidence, classification, and subtypes of acne vulgaris. J Am Acad Dermatol 39(2 Pt 3):S34–7 (1998 Aug).

Lello J, Pearl A, Arroll B, et al. Prevalence of acne vulgaris in Auckland senior high school students. N Z Med J 108(1004):287–9 (1995 Jul 28).

Tan JK, Vasey K, Fung KY. Beliefs and perceptions of patients with acne. J Am Acad Dermatol 44(3):439–45 (2001 Mar).

Rigopoulos D, Gregoriou S, Ifandi A, et al. Coping with acne: beliefs and perceptions in a sample of secondary school Greek pupils. J Eur Acad Dermatol Venereol 21(6):806–10 (2007 Jul).

Tallab TM. Beliefs, perceptions and psychological impact of acne vulgaris among patients in the Assir region of Saudi Arabia. West Afr J Med 23(1):85–7 (2004 Jan-Mar).

Al-Hoqail IA. Knowledge, beliefs and perception of youth toward acne vulgaris. Saudi Med J 24(7):765–8 (2003 Jul).

El-Akawi Z, Abdel-Latif Nemr N, Abdul-Razzak K, et al. Factors believed by Jordanian acne patients to affect their acne condition. East Mediterr Health J 12(6):840–6 (2006 Nov).

Blau S, Kanof NB. Acne. From pimple to pit. N Y State J Med 65:417–24 (1965 Feb 1).

Wolf R, Matz H, Orion E. Acne and diet. Clin Dermatol 22(5):387–93 (2004 Sep-Oct).

Magin P, Pond D, Smith W, et al. A systematic review of the evidence for myths and misconceptions’ in acne management: diet, face-washing and sunlight. Fam Pract 22(1):62–70 (2005 Feb).

Spencer EH, Ferdowsian HR, Barnard ND. Diet and acne: a review of the evidence. Int J Dermatol 48(4):339–47 (2009 Apr).

Bendiner E. Disastrous trade-off: Eskimo health for white “civilization”. Hosp Pract 9:156–89 (1974).

Steiner PE. Necropsies on Okinawans: anatomic and pathologic observations. Arch Pathol 42:359–380 (1946).

Adebamowo CA, Spiegelman D, Danby FW, et al. High school dietary dairy intake and teenage acne. J Am Acad Dermatol 52(2):207–14 (2005 Feb).

Adebamowo CA, Spiegelman D, Berkey CS, et al. Milk consumption and acne in adolescent girls. Dermatol Online J 12(4):1 (2006).

Adebamowo CA, Spiegelman D, Berkey CS, et al. Milk consumption and acne in teenaged boys. J Am Acad Dermatol 58(5):787–93 (2008 May).

Hoyt G, Hickey MS, Cordain L. Dissociation of the glycaemic and insulinaemic responses to whole and skimmed milk. Br J Nutr 93(2):175–7 (2005 Feb).

Kaymak Y, Adisen E, Ilter N, et al. Dietary glycemic index and glucose, insulin, insulin-like growth factor-I, insulin-like growth factor binding protein 3, and leptin levels in patients with acne. J Am Acad atol 57(5):819–23 (2007 Nov).

Cordain L, Lindeberg S, Hurtado M, et al. Acne vulgaris: a disease of Western civilization. Arch Dermatol 138(12):1584–90 (2002 Dec).

Smith RN, Mann NJ, Braue A, et al. A low-glycemic-load diet improves symptoms in acne vulgaris patients: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr 86(1):107–15 (2007 Jul).

Smith RN, Mann NJ, Braue A, et al. The effect of a high-protein, low glycemic-load diet versus a conventional, high glycemic-load diet on biochemical parameters associated with acne vulgaris: a randomized, investigator-masked, controlled trial. J Am Acad Dermatol 57(2):247–56 (2007 Aug).

Smith RN, Braue A, Varigos GA, et al. The effect of a low glycemic load diet on acne vulgaris and the fatty acid composition of skin surface triglycerides. J Dermatol Sci 50(1):41–52 (2008 Apr).

Zouboulis CC. Is acne vulgaris a genuine inflammatory disease? Dermatology 203(4):277–9 (2001).

James MJ, Gibson RA, Cleland LG. Dietary polyunsaturated fatty acids and inflammatory mediator production. Am J Clin Nutr 71(1 Suppl):343S–8S (2000 Jan).

Simopoulos AP. Essential fatty acids in health and chronic disease. Am J Clin Nutr 70(3 Suppl):560S–9S (1999 Sep). 26. Kaaks R, Bellati C, Venturelli E, et al. Effects of dietary intervention on IGF-I and IGF-binding proteins, and related alterations in sex steroid metabolism: the Diet and Androgens (DIANA) Randomised Trial. Eur J Clin Nutr 57(9):1079–88 (2003 Sep).

Fulton JE, Jr., Plewig G, Kligman AM. Effect of chocolate on acne vulgaris. Jama 210(11):2071–4 (1969 Dec 15).

Anderson PC. Foods as the cause of acne. Am Fam Physician 3(3):102–3 (1971 Mar).

Grant JD, Anderson PC. Chocolate as a Cause of Acne: a Dissenting View. Mo Med 62:459–60 (1965 Jun).